Hoppa till innehållet

Fredrik av Nederländerna

Från Wikipedia
Fredrik av Nederländerna
Född28 februari 1797[1][2][3]
Berlin[4]
Död8 september 1881[1][2][3] (84 år)
Wassenaar[5], Nederländerna
BegravdNieuwe Kerk
Medborgare iKonungariket Nederländerna
SysselsättningMilitär
Befattning
Krigsmaktens generalinspektör (1849–1868)
MakaLuise av Preussen
(g. 1825–1870)[6]
BarnLovisa av Nederländerna (f. 1828)
Willem av Oranje-Nassau (f. 1833)[7]
Frederik av Oranje-Nassau (f. 1836)[7]
Marie av Nederländerna (f. 1841)
FöräldrarVilhelm I av Nederländerna
Wilhelmine av Preussen
SläktingarVilhelm II av Nederländerna (syskon)
Marianne av Nederländerna (syskon)
Utmärkelser
Kommendör av Vilhelms militärorden (1815)
Storkorset i Nederländska Lejonorden (1816)[8]
Riddare med storkors av Vilhelms militärorden (1831)
Georgsorden, fjärde klass
Andreasorden
Kungliga Serafimerorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Fredrik av Nederländerna på äldre dagar.

Fredrik av Nederländerna (fullständigt holländskt namn: Willem Frederik Karel), född den 28 februari 1797 i Berlin, död den 8 september 1881, var en prins av Nederländerna.[9]

Han var son till kung Vilhelm I av Nederländerna och prinsessan Wilhelmine av Preussen samt yngre bror till Vilhelm II av Nederländerna.

Fredrik uppfostrades vid det preussiska hovet, deltog i 1813 års krig under Napoleonkrigen samt stred i den holländska armén under Wellington vid La Belle Alliance i samband med slaget vid Waterloo 1815. Enligt 1815 års familjefördrag skulle Fredrik erhålla storhertigdömet Luxemburg så snart hans äldre bror Vilhelm blev kung i Nederländerna. Men 1816 avstod Fredrik från sina anspråk på Luxemburg, och fick istället stora landområden (som årligen gav en inkomst på 190 000 floriner) och titeln prins av Nederländerna.

Prins av Nederländerna

[redigera | redigera wikitext]

Kort efter att han fått prinstiteln blev Fredrik även fältmarskalk samt 1829 amiral och befälhavare över artilleriet. När den belgiska revolutionen utbröt 1830, fick Fredrik order att besätta Bryssel. I stället för att bara återställa lugnet i Bryssel, hotade han i proklamation revolutionens upphovsmän med mycket stränga straff och beordrade att flaggor med mera med Brabants färger skulle avlägsnas.[9] Detta visade sig vara mycket oklokt eftersom det fick alla samhällsklasser i Belgien att förena sig mot det nederländska styret. Konflikten antog en nationell karaktär och efter flera dagars blodiga strider blev prinsen tvungen att natten mellan 26 och 27 september retirera från Bryssel.

Hans anses dock ha gjort goda insatser gällande den nederländska arméns och krigsförvaltningens organisation.[9]

När hans far Vilhelm I abdikerade 1840, drog Fredrik sig tillbaka från det offentliga livet. Av sin vän och svåger kejsar Vilhelm I utnämndes han 1873 till tysk generalöverste med generalfältmarskalks rang.

Fredrik gifte sig den 21 maj 1825 i Berlin med sin kusin, prinsessan Luise av Preussen (1808–1870).[9]

Barn:

  1. ^ [a b] Willem Frederik Karel van Oranje-Nassau, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 16881672, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 13039737, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10130.htm#i101298, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10130.htm#i101298, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Fredrik Vilhelm Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]